Roman. Maze runner: I solstormens spår, övers. Ylva Spångberg, Månpocket, 2018, 345 sidor, ISBN 9789175038025.

Om James Dashner

James Dashner (f. 1972) är en amerikansk författare, uppvuxen i Georgia men nu bosatt i Klippiga bergen tillsammans med fru och fyra barn. Han är utbildad revisor men lever sedan många år på sitt författande och saknar inte att arbeta med siffror alls. Maze runner-trilogin är hans största framgång, som också filmatiserats.

Men sedan bröts skratten av ett konstigt ljud. Något som Mark inte hade hört på över ett år och inte hade väntat sig att någonsin få höra igen. Ljudet av motorer på himlen.

James Dashner, I solstormens spår

Den första Maze runner-boken, som följer tonåringen Thomas som hamnar i en labyrint, utkom 2009. Ingen i labyrinten kan minnas något, och därav inte heller inkomma med någon förklaring, då deras minnen har raderats. Allt de minns är sina egna namn. I solstormens spår utspelar sig tretton år innan Thomas förs till labyrinten i lådan, vilket vi vet då författaren James Dashner har försett läsaren med både en prolog och epilog som knyter an berättelsen till originaltrilogin. Prologen är skriven ur Teresas perspektiv och avslutas med att hon ser sin vän hissas uppåt:

Hon vände sig bort och gick därifrån. Bakom henne hördes ljudet av metall som gled mot metall och sedan en hög, ekande smäll när luckorna till lådan slogs igen. Förseglade Thomas öde.

Efter prologen introduceras läsaren för Mark, och läsaren får följa hur viruset, som attackerar hjärnan och gör människor galna, började. Denna äventyrsroman får följa Mark, den gamle soldaten Alec och deras vänner; en efter en insjuknar vännerna i viruset och avlider tills det bara är Trina, som Mark är mycket förälskad i, och Lana som återstår i vänskaran. En dag hör de ljudet av motorer på himlen och plötsligt skjuts det ner pilar därifrån. Av detta gör de en intressant upptäckt: viruset fungerar inte på exakt samma sätt hos alla människor, då en person dör bara några timmar efter att viruset nått dem, medan en annan kan gå i flera dagar utan att upvisa ett enda symptom. Under bokens gång får man följa Mark genom denna tid då han försöker ta reda på mer om viruset, varför det skapades och varför det orsakar människors död. Samtidigt förföljs han av mardrömmar som solstormarnas förödelse har orsakat.

Han blev på lite bättre humör av hoppet att någonting på de apparaterna kanske kunde ge besked om vad de borde göra. Kanske, kanske fanns det något sätt att bli av med viruset. Kanske hade de en chans.

Så småningom stöter de på en femårig flicka vid namn Deedee. Efter en liten stund får de fram att hon lämnats kvar på grund av att hon blivit träffad av en viruspil och att människorna runt om henne därför inte längre vågade vara i hennes närhet. Av denna anledning märker de att hon är speciell – hon är immun mot ett virus som verkar ta död på en majoritet av befolkningen. Vad betyder det och vad gör henne så speciell? När romanen närmar sig sitt slut kommer Mark närmare och närmare sanningen, och han blir mycket förbluffad när han inser att virusets uppkomst planerades och genomfördes av en regering som ville kontrollera befolkningsmängden.

Allt som Mark hade bevittnat den senaste veckan hade gjorts med tillstånd av den stormhärjade världens tillförordnade regering. Det hade inte varit terrorister eller galningar. Det hade godkänts och utförts med avsikten att kontrollera befolkningsmängden. Att utplåna hela områden och frigöra mer resurser för dem som överlevde.

Boken skrivs fram i ett högt tempo och det dröjer inte lång tid innan läsaren introucerats för den problembelagda världen som de lever i. Språket i romanen är lätt att följa med i och den är skriven för människor i tidiga tonåren. Däremot var det längesedan jag läste en ungdomsbok vilket gjorde att jag inte var beredd på varken språket eller dialogen, som jag för det mesta fann överflödig, irrelevant eller övertydlig. På vissa ställen kändes boken för lång, men med tanke på att det är en äventyrsroman är det inte märkligt att den var över 300 sidor lång. Dessutom upptäckte jag en hel del korrekturfel, vilket på sina ställen störde min läsning, men det har snarare med förlaget att göra än med författaren, översättaren eller handlingen. Av dessa anledningar tappade boken lite poäng hos mig, även om jag överlag tyckte att den flöt på, var intressant och mycket handlingsdriven, vilket ofta gjorde det svårt att lägga boken ifrån sig då boken strukturellt innehöll mycket korta kapitel (sällan över fem sidor långa) som slutade med en cliffhanger. Överlag var I solstormens spår en spännande roman som gav en intresseväckande inblick i hur livet såg ut för människorna efter solstormarna, hur viruset drabbade människorna, och hur detta ledde till skapandet av den hemska labyrinten som blev starten på Maze runner-trilogin.